Bättre att paddla med GPS?
(1999, reviderat 2002-06-27)

SA-störningarna
SA-störningarna är numera avstängda. Tekniken tillåter att de återupptas selektivt i områden där USA för krig. Man vet ju inte vem som efterträder Bill, och var man tänker bomba härnäst. Förhoppningsvis blir det inte i Nordeuropa, det blir nog någon annan stans. Men man vet ju aldrig. Texterna om SA-felet får således ligga kvar här. 

Först...
Vanlig navigation med karta och orienteringskompass måste sitta bergsäkert i ryggmärgen för den som paddlar i ytterskärgården i dåligt väder och vill vara säker på att komma hem till söndag kväll. Även om man har en pampig båtkompass och stor kurslinjal/gradskiva på fördäcket eller har den planerade rutten inprogrammerad i GPS:en, kan så mycket hända som gör att man måste falla tillbaka till basics. Orienteringskompassen - kanske en syftkompass - i fickan på flytvästen är en god kurslinjal och samtidigt en nödvändig reservkompass. Ska du skippa en av kompasserna, skippa båtkompassen och behåll orienteringskompassen.

Orienteringskompass
För säkerhets skull: Med ´orienteringskompass´ menar jag en sådan där liten handhållen som orienterare har. Men den ska (måste!) vara indelad med 360 grader. 400-graders- modellerna är en styggelse och fungerar bara om du själv tar ut kurser med JUST DEN KOMPASSEN och sedan använder JUST DEN KOMPASSEN vid paddlingen. Och militärmodellerna med 6300 streck är bara bra för militärer. Du ska inte ens försöka kommunicera kursinformation med någon som har annan gradindelning på sin kompass eller ens överväga att på sjön räkna om till båtkompassens 360-gradersindelning.

Varför GPS
Men det är inte ointressant med sådana här extra leksaker. Fördäckskompassen är bekväm, även om den sitter i vägen ibland. Gradskivan är snabb att jobba med tills den slukas av havet. Och GPS:en ger en extra dimension när det gäller få erfarenhet av fart, avdrift mm vid olika vindförhållanden. Det är först då man fått upp denna rutin som ´prylarna´ inte längre behövs. Men de är fortfarande vansinnigt roliga. Det är också svårt att precisionsnavigera i kajak. Man sitter lågt och ser dåligt - allting flyter ihop. Det är trångt och bökigt på ´navigationsbordet´ . Avdriften är fruktansvärd (10-15°). Med GPS kan man lätt navigera exakt. I och för sig är detta inte nödvändigt - men kul.
Om några teknikgenerationer har GPS:en pålitlighet, fältmässighet och pris så att den blir ett förstaval.

Kartmaterial
Det går att ställa in GPS:en för alla sjökort yngre än ca 50 år och alla ´gröna kartor´, blå fjällkartor etc..., från 60-talet och framåt.  Även om man inte ska navigera fartyg efter gamla kartor och sjökort, kan de duga de för svampplockning och defensiv kajaking, d v s när man inte håller till i trafikerade vatten. 
Men alla båtar - inkl kajaker - som verkligen navigeras ska överväga att alltid ha färska sjökort ombord. Ska du på allvar GPS-navigera ska korten vara efter WGS-84 annars får du onödigt huvudbry. Vill du använda gammalt kartmaterial, får du på dessa sidor kunskap för att gå tillbaka till 1800-talskartor och dessutom grunderna för att laborera med flera hundra år gamla kartor. Från detta avrådes dock på det bestämdaste, i varje fall i samband med navigering till sjöss.

Full precision
Efter att SA stängdes har jag vid provmätningar verifierat precisionen vid normala förhållanden. GPS:en svänger snabbt in på stabilt mätvärde. Om tillfälliga atmosfäriska störningar kan dra iväg många meter får vi se med tiden, antagligen är det inte så. Precisionen är "fullständig", dvs inom +/-10m även på en liten standardapparat utan tilläggsutrustning. Felaktigheter i kartbild och egna fel vid avläsning av kartan är nu helt dominerande felkälla. Detta gäller tros att svenska kartor är av mycket hög kvalité och även om man läser/mäter noggrant. Navigering med GPS får en ny dimension, nu kan man under fältmässiga förhållanden använda GPS för att lägga in kantarellställen, abborrstenar etc. I praktiken kan man plotta in sig på kartan med en noggrannhet på 25-30m.
Större båtar kan lättare låta GPS:en och PC:n ta över styrningen via autopiloten. Om detta leder till att skepparen ägnar uppmärksamheten åt tangentbordet eller använder mer fri tid för att hålla utkik efter kajaker vet vi ännu inte eller vad det i sin tur leder till. Redan nu märker sjöfolket att båttrafiken dras in mot mitten av farlederna som en följd av "bättre" instrument&hjälpmedel. De som redan nu styr med GPS/PC har antagligen redan tidigare haft DGPS-lösning med full precision, så skillnaden liggen väl mest i att lösningarna blir enklare och billigare och i framtiden sprids till fler och mindre båtar med mer orutinerade skeppare. Se alltså upp som kajakpaddlare, om du misstror dina medmänniskor.


GPS:en är inte helt lätt att tämja. Här några tips:

Förberedelser
GPS i sig är lite krånglig. Och om du ska precisionsnavigera uppstår en annan svårighet, du kommer att jobba med olika navigationssystem, så du måste veta exakt hur man för information mellan dem för att inte de sammanlagda felen ska bli besvärande. Dessutom stiger kraven på exakthet, t ex får du lära dig att rutnätet på Gröna Kartan inte pekar mot norr  - om du nu trodde det -  utan bara ungefär mot norr...

Det blir mycket arbete, så varför inte satsa på något du kan spara och ha nytta av. Det här jag skriver om PC, scanning mm är inte nödvändigt. Men jag tror att du har igen det besväret, för PC:n är ett utmärkt träningsredskap... 

1) För att få ordning på din fördjupning, bör du ha en bra karta/sjökort enligt WGS-84 och med Gauss kartprojektion. Nautiska förlagets nya översiktssjökort Arholma-Landsort i skala 1:125 000 är alldeles förträffligt att scanna in. Lagom skala och ett raster som tillåter god komprimering. Mycket bättre detaljer än tidigare översiktssjökort i 1:200 000. Denna karta har alla former av skyddsområden mm inlagda, och det är möjligt  - om man kalibrerar inscanningsbilden noggrant  -  att ta ut way-points och kurser och komponera rutter som med tillräcklig marginal styr en paddlare som inte är beroende av bättre precision än +/- 50 till 100 meter... 
(När du har lärt dig tekniken mycket bra kan du ställa om GPSen och använda gammalt kartmaterial, men risken för hanteringsfel ökar avsevärt).
Om du är en hängiven anhängare av Terrängkartan ("Gröna Kartan") är det fullt möjligt att utgå från en sådan.

2) Även om du aldrig senare kommer att använda en PC i dessa sammanhang, är den en ovärderlig hjälp för utbildning och träning  - man ser direkt när man schabblar vid navigationsbordet -  så gör dig besväret att scanna in några delar av översiktskortet och installera ett /gratis/ PC-program. En gratis demo-kopia av Ozi-Explorer duger till att börja med.

3) Sitter man hemma vid köksbordet och tar ut ´way-points´ är det bra med en rejäl passare (75kr).

4) En orienteringskompass (OBS: 360-gradersskala) eller en gradskiva eller en kurslinjal

5) Läs praktiska tips: Scanna och trimma översiktskortet....

Vill du testa precision? Scanna dessutom in en bit båtsportkort i skala 1:25000 och kalibrera bilden extra noggrant...

GPS
Erfarenheterna med en Garmin12. Det finns andra alldeles utmärkta apparater, men just nu (1999) får Garmin de bästa testvärdena i den kommersiella fackpressen, och då springer vi alla lydigt åt det hållet.

Erfarenheter av 3 år med Garmin12

Batterislukare
GPS:er är batterislukare, även med div batterisparfunktioner fortfarande rätt häftiga sådana.
Läs om accar och laddare


PC - för paddlare med eller utan GPS!
Lägger man in way-points via PC – det finns riktigt bra gratisprogram på www – får man en koll på att man inte har gjort några alltför grova slarvfel. Men då måste man köpa eller själv scanna in karta/sjökort. Köpa är mycket dyrt, scanna är billigt. Kan man inte göra det på jobbet, så kan man köpa en hyfsad scanner för en dryg tusenlapp i dessa dager. Det är inte tillåtet att ge bort eller byta inscannade bilder, men antagligen tillåtet att låna ut en originalkarta till en kompis och hjälpa till att scanna in….

Gratisprogram för PC är ofta ganska kompletta demo-versioner (t ex Ozi Explorer). Kompletta originalversioner kostar några hundralappar, men man kommer en bra bit med demoversionerna vid översikt och planering. Paddlaren kommer långt med inscannade delar från ett översiktskort. Under mitt första år med Ozi klarade jag mig med ett par inscannade  tallriksunderlägg(!) med sjökortsmotiv skala cirka 1:200.000 (=gamla översiktskortet). Fungerade bra för egen utbildning, som planeringskort etc, men man tar knappast ut positioner från dessa bilder, utan riktigt sjökort/karta och passare eller linjal gäller. Eller naturligtvis: omsorgsfullt inscannade ´riktiga´ sjökort. För paddlaren är nya översiktskortet 1:125000 mycket bra.
När man sitter i kajaken är skala 1:50000 ganska lagom, man ser tillräckligt med detaljer och behöver inte vika om korten särskilt ofta. De nya båtsportkorten med skala 1:25000 är alldeles för omständliga.

Exercisen med positionsmätning/inlägg i PC-program är en alldeles utmärkt övning i navigation även för den som inte paddlar med GPS, kanske inte ens har någon, man ser nämligen direkt på skärmen om man schabblar vid kursuttagning etc, och det gör man ofta i början av sin nautiska karriär. PC-programmen är också en excellent planeringshjälp och ett sätt att spara information om platser och rutter. Kanske blir dessa program i framtiden våra nya loggböcker?
Men största utbytet får man om man kopplar ihop PC:n med GPS:en och utbyter information. Och så slipper man GPS:ens begränsade tangentbord då man ska registrera en massa way-points, och slipper alltså en felkälla även om man aldrig har några planer att ha PCn med på sjön.

När allt är trimmat och klart - och du själv fått lite rutin - lägger du undan passaren och sjökortet och använder PC:n för att ta ut kurser, få fram positioner mm. Åtminstone när du sitter hemma vid köksbordet. På sjön får du falla tillbaka på basics, och då ska rutinen finnas.

Precision

• Svenska kartor och sjökort trycks med garanterat maxfel inom +/- 50 meter . 

• Vid egen mätning på karta/sjökort borde felet mätfelet hålla sig inom 1/2 mm, dvs  +/- 25 meter på 50000-delen.

• GPS-mätning,  +/- 10 meter. 
  Fartmätningar,  +/- ca 1 km/tim 
  (förmodligen är precisionen betydligt bättre än ´garantin´).

• Höjdavläsningsresultat brukar roa. Dels har  GPS:en sämre precision i vertikal ledd jämfört med horisontell. Dels anges höjden inte höjden över havet, utan höjden över referensellipsoiden, vilket i Sverige ger bisarra resultat. Läs mer på LMT.

Eller möjligen anges höjden över /en förenklad(?) modell av/  "geoiden", som ( i Sverige)  ligger ca 20-37 m över ellipsoiden. I Stockholms skärgård är det mellan 20-23m, i fjällen drygt 30 och på västkusten drygt 36m. Se här.

GPS ger således en positionsangivelse som är bättre än vad man kan överföra till kartbilden. 

Om man vet exakt var man är på kartan, får man i praktiken sällan en differens som är större än 20-30 meter mellan egna mätningar på kartan (1:50000) och mätningar med GPS. 

Kartor (1:50000) som scannas och kalibreras mycket noggrant och som körs i PC-program som är fullständigt korrekt konfigurerat i övrigt, ger samma noggrannhet som ovan. Med inscanningar från ´Översiktskortet´ (1:125000) kommer jag nästan alltid upp till precision på betydligt bättre än +/-100m, men ibland är den ritade kartbilden något förenklad, vilket kan vara vilseledande om man inte vet hur det ser ut på ort och ställe.

GPS-Inställningar för olika kartor & sjökort
Först några begrepp du måste känna till, i varje fall oå en övergripande nivå. 

Kartprojektion
Det är inte helt oproblematiskt att mappa jordens relativt runda yta till plana kartor. För olika ändamål väljer man olika projektionssätt. Kartbilderna blir lite olika, beroende på vilket projektionssätt man väljer. Här uppe på nordliga breddgrader blir felet stort, om man använder olämplig projektion för vissa ändamål (långdistansnavering). På korta avstånd spelar dock projektionssättet mindre roll.

Positionsangivelsesystem, positionsformat
För att ange olika positioner  i rymden och på jordklotet finns olika sorts positionsangivelsesystem (2- och 3-dimensionella koordinatsystem) som är lämpliga i olika sammanhang. 

För att på en karta kunna referera till positioner i naturen, trycker man en tvådimensionell variant av ett  positionsangivelsesystem på kartan. Detta system bör bygga på samma sorts projektionssätt som kartan är gjord efter (olika positionsangivelsesystem kan finnas för en viss sorts kartprojektion.)

Positionsangivelsesystemet - positionsformat - är helt enkelt det sorts koordinatsystem ("rutnät") man vill jobba med, t ex ´latitud/longitud´ med graderingen ´grader/minuter/decimalminuter´ (ibland används den gamla indelningen i ´grader/minuter/sekunder´) och nollmeridianen i Greenwich...  
Ett annat exempel är ´Swedish Grid´, det svarta rutnätet på Gröna Kartan, lätt att använda.

Kartdatum
När man fastställer principerna för hur ett positionsangivelsesystem (vilket som helst) på bästa sätt kan användas tillsammans med ett givet projektionssätt projektionssätt, definierar man ett "kartdatum". 
´Rutnäten´ blir lite förskjutna i förhållande till varandra beroende på exakt hur ett positionssystem appliceras till ett visst projektionssätt. Det är i regel inte många hundra meter, men tillräckligt för att även en paddlare måste ta hänsyn till det.

"Kartdatum" (Geodetic Datum) är inget lysandet namn, men nu har det blivit så. Det hade varit mer naturligt att kalla eländet för ´Referenssystem´ eller något liknande. Det har i alla fall inte så mycket med något datum att göra och inget man kan göra något åt

Du måste ställa in GPS:en...
GPS-apparaterna läser alltid av positioner i satelliternas interna positionsangivelsesystem. För att räkna om och relatera positionerna till ett visst projektionssätt och därefter presentera resultatet i ett visst positionsangivelsesystem, måste apparaten veta exakt:

1.  Vilket ´kartdatum´ som kartan bygger på...
   D.v.s. exakt projektionssätt och principer för hur ett positionsangivelsesystem är applicerat (men vet inte vilket positionsangivelsesystem som avses)
   

2. Vilket positionsangivelsesystem vi vill att ha resultatet presenterat med.

( Läs mer på http://www.utexas.edu/depts/grg/gcraft/notes/gps/gps.html )

Inställningar

Börja dina studiet med nya sjökort enligt WGS-84 eller nya Terrängkartor (Gröna Kartan) enligt RT90/SwedishGrid.

• - välj först det kartdatum som kartan är ritad efter. Normalt WGS-84 för moderna sjökort resp RT90 för landkartor.
• - välj därefter det positionsformat du föredrar. Normalt "latitud/longitud" (hddd°mm,mmm) för sjökort
    resp "Swedish Grid" för Gröna Kartan.
  

• Se upp med gamla indelningar i gader/minuter/sekunder, det är inte nödvändigt - men praktiskt  - att numera alltid använda grader/minuter/decimalminuter på sjökort.
  På Gröna Kartan är Swedish Grid självklar.

Det är inte ovanligt att en karta har ett dominerande positionsangivelsesystem, och med diskret markering efter kantarna anger alternativa system. Om de är applicerade efter samma principer har kartan ett kartdatum men olika positionsangivelsesystem. 
Ofta är positionssystemen både förskjutna och lite vinklade i förhållande till varandra. Graderingen är olika och på en del är meridianerna parallella, på andra inte...
Om de är applicerade efter olika principer har kartan olika kartdatum för de olika kombinationerna, och man måste då hantera olika kartdatum beroende på vilket positionsangivelsesystem  man väljer. 
Det bakomliggande projektionssättet måste dock vara detsamma. 

Observera att enbart "meridianer" pekar mot exakta norr. Har du ett koordinatsystem ("rutnät") som bygger på andra begrepp än Latitud/Longitud, kan de vertikala linjerna peka många grader bort från norr. Med t ex ´Swedish Grid´ på Gröna Kartan har du i Stockholmstrakten ett ´meridiankonvergensfel´ på 4 grader. Du måste alltså på Gröna Kartan leta fram en av de glesa tunna bruna meridianlinjerna för att finna geografisk nord.

Längre ner på denna sida ska du se att det finns exempel på att man på samma karta har smackat på positionsangivelsesystem som är gjorda för olika kartprojektioner...  Livet är fullt av överraskningar.

Under din ´utbildningstid´ ska du bara hålla dig till nedanstående alternativ
             -  Sjökort. WGS-84 / grader,minuter,decimalminuter (Latitid/Longitud som noteras:  hddd°mm,mmm)
eller
             -  Terrängkartan: RT90 / Swedish Grid

Notera beträffande WGS-84 resp RT90

Alltså, om du vill konvertera en position med kartdatum WGS-84 till  positionsangivelse med kartdatum RT90, ska du lägga till enligt ovan. Man kan också säga att RT90 baserat rutnät är "förskjutet" cirka 224 meter Ost-till-Nord i förhållande till WGS-84. Detta är bra att veta eftersom gamla sjökort har positionsangivelsesystem La/Lo men kartdatum RT-38 (approximativt = RT90).

Börjar du räkna själv, observera att

• Grundläggande:
  -efter latitudparellellen (de ´cirklar´ som går runt jorden parallellt med ekvatorn) läser man av en orts longitud
  -efter meridianerna (nord-syd-linjerna) läser man av en orts latitud
  

• 1 minut på den horisontella skalan (efter latitudparallellen) motsvarar i Stockholmstrakten cirka 960 m = knappt 20 mm på kartan, skala 1:50.000. I norra Sverige ca 750 m och i södra Sverige ca 1070 m. OBSERVERA att denna minut INTE får förväxlas med ´distansminut´. 
  Gör ALDRIG avståndsmätningar efter latitudparallellen (men minns att minutens tredje decimalen motsvarar i mellersta Sverige en knapp meter. Tala inte om för någon att jag räknar på detta sätt, ty då får jag väl körkortet indraget).
  

• 1 minut på den vertikala skalan (efter meridianen) är alltid 1.852 m 
  (=1 distansminut) = drygt 38 mm på kartan, skala 1:50.000.
  (Alltså tredje decimalen på decimalminuten motsvarar knappt två meter)

Kom ihåg att aktuell longitud avläses på skalan efter den horisontella latitudparallellen, (och latituden avläses på den vertikala skalan efter meridianen...) Håll tungan i rätt mun och låt dig inte luras av språkbruket.

Olika sjökort, kartor...

Nya sjökort som är märkta med WGS-84 i stor röd text i marginalen)
-positionsformat: hddd°mm,mmm (grader/minuter/decimalminuter)
-kartdatum: WGS-84

Exempel på noteringssätt (SVIMA vid Ulvsundasjön):
N 59°20´,57´   E 18°00´,52´  eller möjligen  N 59°20,57´   E 18°00,52´
Kommentar:
 ° =grader
 ´ =minuter. OBSERVERA: minuter med decimaler.  Man får ABSOLUT INTE sätta minuttecknet (´ ) utan samtidigt kommatecken som avskiljare mellan hela minuter och decimaler, för då tolkas det som att man avser minuter (´ ) och sekunder (´´) i stället för minuter och decimalminuter.

Kommentar: 
Undvik helst att använda det gamla angivelsesättet: hddd°mm´ss´´ (grader/minuter/sekunder).
Även hddd,ddddd° (grader/decimalgrader är mindre vanligt i Sverige.)
Ibland kan PC-programmen vilja ha en punkt i stället för kommatecken mellan de hela minuterna och decimalerna.

Sjökort som inte - alltså INTE - är märkta WGS-84
-positionsformat: hddd°mm.mmm (här skriver jag avsiktligt enligt notationssättet på Garmin, 
                                                                  d v s med en punkt mellan minuter och decimalminuter...)
-kartdatum: RT90 (egentligen RT38)

Observera att gamla och utlänska kort kan ha hddd,ddddd° (grader/decimalgrader) 
eller hddd°mm´ss´´ (grader/minuter/sekunder).

RT38 / RT90 ?
Om du misstänker att det är gamla kartor/sjökort(RT38), kan du lugnt  använda RT90. Den maximala skillnaden mellan RT38 och RT90 är ca 5m i sydligaste resp nordligaste Sverige. "Felet" i tryckförfarandet kan var 50 m, och Sjöfartsverkets uppfattningen om vad som ska tryckas på kartan kan skilja sig ännu mer från verkligheten....

Översiktssjökort,
skala 1:200.000 etc, trycks fortfarande (år 1999) enl RT90, men övergång till WGS-84är på gång.

Nya landkartor (Gröna kartan) med svart rutnät
-positionsformat: Swedish Grid (=Rikets Nät)
-kartdatum: RT90

Rekommendationen gäller om du använder Swidish Grid som positionsformat. 

Du kan också använda sedvanlig latitud/longitud enligt marginalskalan, och ställer då in GPS:en på positionsformat:   hddd°mm.mmm och kartdatum på WGS-84. 

Dessa två koordinatsystem är i  t ex i Södearmsområdet vridna ca 4 grader i förhållande till varandra, tar man ut kurser och vill uttrycka dem i absoluta grader i förhållande till geografisk nord, ska man mäta mot de rödbruna linjerna (meridianerna), inte mot det svarta rutnätet. 

På väldigt nya fjällkartor + lika nya ´Blå kartan´ skala 1:100.000
börjar man nu införa SWEREF93, vilket motsvarar WGS-84 på några centimeter när. I denna tillämpning finns ingen anledning att göra någon skillnad på WGS-84 och SWEREF93 (något populärt uttryckt är SWEREF93 den svenska realiseringen av WGS-84).

Gamla landkartor med UTM rutnät i blått
-positionsformat: UTM
-kartdatum: Europa50 (= ED 50)

Avrådes från precisionsnavigering utifrån dessa kartor med sneda och vinda rutnät som är svåra att hantera, om du inte är väldigt rutinerad förståss.

Hänger du fortfarande med?
Då kan du titta på de tunna svarta rutnätet bakom det blå UTM-nätet, men då måste du köra med följande
inställningar för just det positionssystemet:
- positionsformat: hddd°mm.mmm
- kartdatum RT38 (ungefär = RT90)

I just detta fall et är alltså så att det ´blå´ UTM positionsangivelsesystemet och det ´svarta´ latitud/longitud´  egentligen refererar till två olika kartprojektioner  - Mercators (koniska) resp Gauss koniska - ganska lika varandra -   tillämpade med olika ´kartdatum´ Europa50 resp RT90. Båda rutnäten är visserligen både rätlinjiga och rätvinkliga, men inte i förhållande till varandra. Det är givetvis då bara ett av rutnäten som då kan vara korrekt orienterat i nord-sydlig riktning i förhållande till bladindelningen på den tryckta kartan - nämligen i detta fall det dominerande positionsangivelsesystemet (Lat/Long). Det är inte alltid så, på den nya Gröna Kartan är det tvärtom, den diskreta bruna Lat/Long-markeringen pekar mot norr - snett och vint i förhållande till den dominerande SwG.

Övrigt
Du känner också igen den gamla blå UTM-graderingen som antyds i yttermarginalen på vissa nyare kartor med svart rutnät.
Dessutom finns på halvgamla kartor ett ljusbrunt positionssystem, "latitud/longitud" och kartdatum RT38. 

Men lita inte på att du begriper. Utan närmare ´varudeklaration´ byter Lantmäteriet glatt kartdatum(?). Titta på t ex grönsaksbladen för Norrtälje respektive Värmdö från samma edition (1991 Ed 6) där det är totalt olika tillämpning (flera km skillnad) av Longitud/Latitud systemet, medan UTM och SwGrid är samma. Mellan SwGrid från 1991 och SwGrid från 2001 ser jag inga skillnader, men mellan Norrtälje Lo/La 1991 och motsvarande från 2001 är det drygt 200 m skillnad (man har tydligen bytt RT-38 till WGS-84). Jag har inte fått tag på någon på Lantmäteriet som vill/kan förklara var dokumentation finns. Försök inte att förstå! Skippa den tilläggsinformationen på kartorna! Eller kontrollera mycket noga varje karta innan du tar ut positioner...

Och de gamla underbara svart/vit/blå ´handritade´ "Generalstabskartorna" som hängde med långt in på 50-talet, och där man – om man vant sig vid en viss kartritares personliga stuk – kunde förstå PRECIS hur det såg ut i terrängen. Tyvärr var väl precisionen i övrigt inte i klass med moderna kartor.
Dessa kartor har ett positionsformat med latitudgraderingen som stämmer väl med nutida latitud/longitud-system, men longituden utgår inte från Greenwich, utan tycks ha sin nollmeridian i Stockholm (nu får 08-mobbarna lite mer vatten.... dessutom utgick bladindelningen från att Norge skulle införlivas i det svenska systemet, men det blev inte heller så av olika skäl, utanför 08-ornas kontroll. Bygger på gamla projektioner, bra i och för sig men inte förberett för satellitnavigering, och jag tvivlar på att det finns några relevanta parameterval på GPS:erna. 
Man skulle ju förstås kunna börja med en egen User Grid, det verkar inte så krångligt. Men så gäller det ett lämpligt kartdatum också för Spens´ projektion på Clarc´s referensellipsoid från 1880...nja, det får nog vara.

Mera teori, läs:   

      Mer om kartprojektioner
      Där du t ex får lära dig mer om var norr ligger på olika kartor och sjökort.

Särskild kommentar om Garmins algoritm för RT90
Garmin har inte lyckats särskilt bra med transformeringen WGS84(+LatLong) till RT90(+SwG). Garmin förorsakar här ett översättningsfel med 5-15 meter i södra halva Sverige, max ca 28 m i södra Östersjön och norra Norrland. Spelar inte så stor roll i kajaksammanhang, men rättar man till detta uppstår en annan fördel - vi skapar en egendefinierad ´User Grid´ med bättre precision mot Gröna Kartans påtryckta svarta rutnät (Sw Grid)  och som dessutom utgår från WGS84 som kartdatum i stället för RT90, och man har bara  positionsangivelseformatet att ställa om, då vi av någon anledning hoppar fram och tillbaka mellan sjökort och landkarta.

GARMIN 12 (XL)  USER GRID:

LONGITUDE ORIGIN: E 015° 48.377’
SCALE:   1.0000056
FALSE E: 1500064.1mt
FALSE N: -668.0mt (Observera att minustecknet är på första positionen)

OBSERVERA ATT MAP DATUM SKALL VARA WGS84 DÅ DENNA USER GRID ANVÄNDS, 

Eftersom den parametersättning som anges i "Swedish Coordinate Datum" måste förenklas och avrundas för att kunna användas i Garmin så är vissa av parametrarna på detta blad modifierade för användning i Garmin 12 XL RT90 (2.5 gon Väst) för att ge bästa resultat.

Det har cirkulerat olika hemkok på avrundningsregler från den ´officiella´ 7-parameterstransformationen som Lantmäteriverket använder, men siffrorna ovan är de mest relevanta för Garmins handapparater.

Men håll nu tungan i rätt mun - det är BARA när du har denna egendefinierade UserGrid som du har WGS84 som kartdatum till Gröna Kartan. Använder du SwGrid ska det vara RT90, annars kan du hamna ett par hundra meter fel.
Se vidare på: http://swepos.lmv.lm.se/geodesi/GPS/GPStips.htm 

Något om missvisning
Missvisningen förändras någon tiondels grad per år, och är nu uppe i drygt 4 grader ostlig (+4°) i Stockholms skärgård (+1° på västkusten).
Precisionsnavigerar man med GPS över stora fjärdar, börjar man skämma bort sig med att inte längre lägga till säkerhetsmarginaler (gå mot ´säkra´ landmärken), man vill gå precis dit man ska. Man kan kontinuerligt göra exakt kompensation för avdrift p g a vind och eventuell ström. 
Tidigare försvann missvisningsfaktorn i säkerhetsmarginalerna. Efter att GPS:en tillkommit och när missvisningen ökat märker man att tiderna förändras, och att det gamla sättet att ta ut kurser med orienteringskompass eller kurslinjal och sedan "räkna lite knappt" inte längre håller måttet. Och även om man kan ställa in GPS:en att automatiskt kompensera  och visa relevanta kompasskurser på displayen  - Garmin justerar just nu (2002) med 5° ytterskärgården -  är det dax att försöka minnas skolboken:

     -från sjökort till kompasskurs, subtrahera missvisningen
    
(tänk på att magnetiska nordpolen ligger lite till höger om den geografiska, således visar kompassen en kurs lite för långt åt höger... )

Det är väl inte så vanligt att kajakskepparen pejlar in sin position, men då gäller det motsatta, vid pejling till sjökort lägg till kompensation för ostlig missvisning.

Gör ett försök med spegelkompassen och korrigera noggrant för missvisningen. Du kommer att märka att du kan pejla med en noggrannhet där felet är mindre än +/- 1 grad.

Missvisningstabell Sverige 2002 

Att fuska
är ju alltid lockande. På Gröna Kartan har det svarta rutnätet som representerar Swedish Grid i  ett meridiankonvergensfel som i Stockholms skärgård  - just nu -  är praktiskt taget lika stort som miss- visningen och dessutom riktat åt samma håll. Alltså kan man ta ut kompasskurs med hjälp av de vertikala rutlinjerna i stället för mot meridianerna och därmed få en automatisk kompensation för missvisningen. Många gör så. Det är dock ingen bra idé att trimma in en sådan arbetsmetod, kompensationstänkandet måste sitta i ryggmärgen, annars fungerar det inte när du paddlar på andra platser och kanske under lite stress. 
Glöm alltså rådet, men minns förklaringen till att de som nu gör fel ändå hittar rätt. Om de överför "kunskaperna" till nästa generation slutar det dock illa.

Sista pusselbitarna
Nu när allting är klart och du förstått allt, återstår bara att få alltihop att lira tillsammans. Har du följt rekommendationerna ovan, så är karta (alternativt sjökort) och GPS ihoptrimmade. Om du skannar in och kalibrerar en kart-(sjökortsbild) mot ett PC-program (t ex Ozi), kan du ta ut positioner, ladda dina waypoints och tracs från GPS:en till PC:n eller tvärtom. Det är bara en liten hake - när Ozi ska hantera kartbilden måste programmet veta vilken projektion kartan (sjökortet) är ritad efter om du ska få bästa precision. Ange alltså vid kalibreringen i Ozi

- för sjökort på västkusten: Map projection = ´Mercator´ (koniska)
  (dock gäller Gauss för moderna detaljkort i 1:25000)

- för sjökort på ostkusten och för många detaljkort på västkusten:
                                        Map projection = Gauss conformal (koniska)

                                        Ställ in Ozi på:

                                                  ´Transvers Mercator´ med parametrarna:
                                                   Latitude origin    = 0
                                                   Central meridian = 15°48,4967´E   (15°48´29,8´´E)
                                                   Scale factor       = 1
                                                   False easting     = 1500000
                                                   False Northing    = 0

- för grön/blå kartan, även där; Gauss koniska. Prova med samma parametrar som ovan, de ska passa.

-vissa äldre insjökort och översiktskort i ´Konisk projektion´:
                                                   Prova med ´Lambert Conformal Conic´
                                                   Lat1: 56°40´,0
                                                   Lat2: 59°20´,0
                                                   Central Meridian: 15°30´,0

Glöm inte att ställa in rätt kartdatum vid kalibreringen i Ozi, det går inte att rätta till i efterhand.

(Du kan med en från början riktigt kalibrerad karta skifta både kartdatum och positionssystem om du vill ha ut waypoints etc i annan notation. För att grafiken då ska fungera korrekt i PC-programmet måste man från början manuellt  definiera vilken projektion som kartmaterialet baseras på - fastän det egentligen ligger i ´kartdatum´. Detta gör att man kan  visa en karta/sjökort som är kalibrerat efter ett kartdatum, med en annan presentation - annat kartdatum och annat positionsangivelsesystem. Och i yttersta nödfall fuska lite, och provocera fram en visning som baseras på en annan projektion...)

Kolla genom att slå på griden i programmet, som ska sammanfalla med rutnätet på den inskannade bilden, då stämmer allting och du kan peka med musen och få ut tämligen exakta positioner.

Kommer du ihåg vad vi konstaterade tidigare: Om (men bara om) två positionsangivelesystem baseras på SAMMA kartdatum kan de dessutom visas samtidigt och ge korreekta angivelser. Så om vi använder vår egendefinierade UserGrid i stället för SwG, kan vi i Ozi samtidigt visa både Lat/Long och UserGrid (motsvarande SwG men baserat på WGS-84). Fiffigt!

Avslutgsvis.
När jag reviderade GPS-sidorna härförleden, gick jag igenom och kontrollerade underlagsmaterialet och upptäckte konstigheter i Lantmäteriverkets påtryckta positioneringssystem på Gröna Kartan. 

På blad ´10J Värmdö NO´ låg det bruna Latitud/Longitudsystemet förskjutet ca två SVENSKA MIL i NO-riktning jämfört med hur det borde vara. Detta var visserligen Edition 6 från 1991, men för många är det de kartor man har, ganska nya, det är ju inte varje år man byter den dyrbara kartuppsättningen.

Efter vördsam förfrågan till Lantmäteriverket har detta i nåder bekräftat det faktiska förhållandet. 
De flesta använder väl i och för sig bara det bruna systemet för att ställa kompassen efter, och nord-sydriktningen verkar vara OK, så skadan är kanske begränsad. Och Lantmäteriverket låter  - i nåder -  meddela att man i senare edition rättat till fadäsen (man uttryckte sig inte så, det lät som om det nog i alla fall var nästan rätt. I alla fall efteråt. Och i varje fall i en ny edition).

Som sjöfarare undrar man om det finns fler gravade hundar eller om man kan lita på alla andra av Lantmäteriverkets kartor, bara inte just den här...? Eller på Lantmäteriverket? Har man gått ut och anhängiggjort att det kan förekomma fundamentala systemfel i produkterna? 

Om man inte kör rysk tanker i förbi Torö, är det nog bäst att tills vidare hålla sig till Sjöfartsverkets kort på sjön om man vill precisionsnavigera. (Hade den ryska tankern hållit sig till ryska sjökort hade det troligen gått bra, de är i många avseenden bättre än de svenska)

Jag roade mej förestan förleden helg, utanför Gräsö/Örskär, med att systematiskt jämföra detaljer i Båtsportkortet och Gröna Kartan. Alla detaljer (strandlinjer) på sjökortet stämde mycket bättre med verkligheten än motsvarande på Gröna Kartan. Men se´n har ju Gröna Kartan andra fördelar som inte sjökorten har. Och nackdelar.

Några WWW-länkar (INTE KONTROLLERADE PÅ LÄNGE)

Alltid aktuell info: http://gpsinformation.net/  

Lantmäteriverket  www.lantmateriet.com
Sjöfartsverket http://www.sjofartsverket.se

Följ satelliterna: Kolla hur relativt långt ut (20 000Km) som GPS-satelliterna ligger, drygt halvvägs ut till geostationära TV-satelliter m. fl. (ca 36 000Km höjd),  medan telekommunikationssatelliter, militära spaningssatelliter m fl lågsniffar strax över jordytan. http://liftoff.msfc.nasa.gov/realtime/jtrack/3d/JTrack3d.html 
Att för en handburen GPS beräkna rätt position innebär att precisionen i avståndsberäkningen till var och en av minst tre satelliter som behövs måste vara inemot 99,999985% (om jag nu räknar rätt) för att totalfelet, exkl SA-störningmax, ska hållas under 10m.

Tillämpningar:
Om navigering 1: http://www.bahnhof.se/~forssbo/navigering.html
Om navigering 2: http://www.saunalahti.fi/~corander/navis/naviking.htm
Utsidan -diskussionsgrupp navigering  

http://users.erols.com/dlwilson/gps.htm 
http://www.huntting.com/ 
http://www.gpsu.co.uk/

Teorin bakom:
http://rs6000.univie.ac.at/AARG/aerarch/airphoto/airphoto.html Hur olika kartdatum påverkar...
http://www-i2.informatik.rwth-aachen.de/arnd/GPS/GERMAN.html Hier sollen Informationen ueber GPS und einige ...
http://www.gpsworld.com/ GPS World Online, lite mer avancerade tillämpningar
http://acro.harvard.edu/SSA/BGA/os-note.html Notes on GPS, Geodetic Datums, and Grid/Lat&Long Conversions
http://www.geocities.com/CapeCanaveral/1224/ MapRef!, Interoperability of Geographic Information processing

Garmin:
http://www.garmin.com   Garmins hemsida, uppdatering av GPS:ens programvara, manualer för nerladdning etc

PC-program:
http://clover.se/ Knåpa ihop egne PC anslutningskablar?
Ozi Explorer, gratis demoversion som man kommer ganska långt med
http://www.tapr.org/~kh2z/Waypoint/OverviewInfo.htm Waypoint+
http://www.soltek.se/ (Fugawi)
http://www.powerup.com.au/~lornew/oziexp.html alternativ återförsäljare av Ozi Explorer.
http://www.gartrip.de/   Gartrip, skapligt bra PC program.  
http://home.t-online.de/home/flexgps/ ´flexGPS´. Freeware.
http://www.anali.demon.co.uk/gardown.htm GARDOWN, enkelt dos-program för Garmin GPS
Mera produkter&tjänster mm:
http://www.engtech-lkpg.se EngTech, Linköping. Div förklaringar mm
http://www.axhedehansson.se Axhede&Hansson säljer Magellan mm
http://www.marinelektronik.se Marin Elektronik AB
Om kartor:
http://www.lm.se/gsd-cd/index.htm , om Lantmäteriverkets kartor på CD rom
http://www.mapblast.com/mblast/mAdr.mb MapBlast
http://www.aquarius.geomar.de/omc/ Online Map Creation
SWEPOS hjälpsida för koordinattransformering

Mera länkar mm:
http://www.gpsy.com/gpsinfo/ The Global Positioning Systems (GPS) Resource Library
http://joe.mehaffey.com/länkar, länkar och länkar....
http://vancouver-webpages.com/pub/peter/index.html Peter Benett´s GPS-site