Storlek på paddel

Kroppen har sin bästa verkningsgrad inom ett ganska begränsat "varvtalsom- råde", utanför detta sjunker snabbt utvecklad kraft, uthållighet och trivsel. Belastningsskador (t ex knäskador vid cykelåkning) ökar . För att trivas på sin cykel verkar det som om man behöver 8-10 distinkt skilda växlar. Om dessa ska vara åtkomliga enligt något lättväxlat mönster, krävs en växellösning med 15-20 olika "teoretiska" utväxlingskombinationer. Dessutom kan man lägga utväxlingen på hela paketet "högt" på en landsvägsracer eller "lågt" på en MTB... Trots att elitcyklister är tränade för att använda en högre ´cadens´ (varv/minut) än amatörer, orkar de dra mycket tyngre växlar och kan göra detta utan belastningsskador (i regel). 

Jämförelsen med cykel haltar på flera punkter, framför allt ska cyklisten kunna prestera bra inom ett mycket stort hastighetsintervall. Men liknelsen är tänkvärd ur en annan aspekt - alla som suttit på en modern, mångväxlad cykel har lagt märke till hur lite man orkar om man ligger på fel varv och hur mycket välbefinnandet ökar när man ligger på rätt.

När man paddlar slipper man uppförbackar men tyvärr inte motvind och någon gång, alltför sällan, har man hygglig medvind. Den fart man ska kalkylera med som långfärdspaddlare är från 1 knop i mycket hård motvind till 5 knop i medvind. Alltså i runda slängar 2-9 Km /tim. 

Någon enstaka gång kan man ligga och halvsurfa i hastigheter över 10Km/t. Min begränsade erfarenhet av den typen av paddling pekar mot att det oxå då är ganska bra med en "lätt växel" och lite kvick paddelföring. I hård motvind skulle man vilja växla ner ordentligt, men det går ju inte. Man får försöka ta lite kortare paddeltag i stället för att någorlunda hålla varvet uppe. Även då är det bra med en kvick paddelföring. Att då växla grepp som med en 180-190 cm lång (kort!) grönlänsk stormpaddel, tillhör konster i en division som i varje fall inte jag kommit upp i.

I regel ligger man och mal i runt 7 - 7,5Km/t. I en grupp går det ofta lite fortare på förmiddagen och saktare på eftermiddagen.

Detta är ganska självreglerande. Alla "korta" allroundkajaker blir på grund av vågbildningsmotståndet mycket tunga att ytterligare driva upp i fart.  Men upp till 6,5-7 är det lätt.
Med kort menar jag sådana med vattenlinjelängd runt 5 m. I reklambladen presenteras dessa på olika sätt med olika längdangivelser (som ofta stämmer nästan lika dåligt med verkligheten som viktangivelserna...). 

Endast mycket starka paddlare klarar att någon längre tid dra hårdare. Ofta väljer dessa lite längre kajaker som kan pressas upp i högre hastighet, men som faktiskt går tyngre i ´vanliga´ hastigheter...
För de som inte tänker paddla i grov sjö är också de typiska skärgårdskajak- skroven (tunt, utdraget förskepp och brett, bärande akterskepp) ett snabbare alternativ, liksom de rena träningskajakerna (ännu smalare förskepp och relativt sett ännu mer bärande akter...). 


På bilden överst ser du Lendals paddelblad
(ungefärliga mått i cm)

Lendal Nordkapp är något mindre än PowerMaster.
VKV:s paddlar liknar PowerMaster i storlek och egenskape, även om formen är lite annorlunda.

I tidernas begynnelse körde jag PowerMasterliknande skovlar, och tyckte att det kändes bra att den satt fast ordentligt i vattnet.... 
Och med 87 graders vinkel (men just det kändes aldrig bra).

Sedan gick jag över till Archipellago i många år. Med en SeaMaster som reservpaddel (inte för att det är en bra paddel, men den låg platt och fint på akterdäcket). 
Först med 87 graders vinkel, som dock minskades för varje år, kom ner till 45 graders vinkel.

Nu har jag satt slipmaskinen på Arcipellagon och minskat ytan ytterligare enligt bilden ovan, dessutom kortat paddelskaftet ett par cm. Vinkel: knappt 40 grader.

Subjektiva noteringar: 
betydligt lättare att dra, en måttlig ökning av paddelfrekvensen.
Det hela känns mycket behagligt, och minskningen av bladytan är helt rätt för mitt sätt att paddla. Vinkeln inte lika säker, men någonstans 35--45 verkar lagom (för mig), troligen runt 40. 
På GPS:en ser jag att det inte på något sätt är svårare att få upp ungefär samma toppfart som tidigare, kanske lite lättare. Känns betydligt mindre påfrestande för armar/axlar. Men det går inte få högre toppfart, vilket troligen beror på dålig paddelteknik. Den som aldrig tränat ´speed´ börjar vingla som en skadeskjuten fasanhöna, så fort paddelfrekvensen blir hög. Möjligen kan en stor paddel ge amatören högre toppfart under en mycket begränsat tid (några minuter).
Längre paddelpass i vanligt tempo känns betydligt behagligare än tidigare, både under paddlingen och efter. Jag har inte kört så mycket så jag bestämt kan säga hur mycket marschfarten ökar, men den minskar definitivt inte - troligen har den ökar något och med bättre teknik kan det bli lite till. Nu rör det här sig om helt marginella fartskillnader, det viktiga är att må bara (bättre!) - och det gör jag.

Negativt? Vid mycket lätt belastning, då paddeln ligger löst i handen kan det kännas en tendens till wobbling som dock försvinner när man börjar paddla. Antagligen sviktar bladet en aning vid belastning, vilket stabiliserar upp paddeln (t ex VKV-paddlar är lite ´skränkta´ redan från början av stabilitetsskäl).  Kanske man kan trimma bort även detta (paddeln är ganska slarvigt nerslipad), men då det bara är ett teoretiskt problem har jag låtit det vara.

Skruvroll går fortfarande bra utan att ändra grepp, men det känns att bladet är mindre. Det är inte nödvändigt att göra några större förändringar i teknik, men visst skulle man kanske kunna låta paddeln glida några centimeter i greppet, vilket gör stor skillnad. Dock ska man inte behöva ta till en Pawlata, vilket jag med min /brist på/ teknik måste göra när jag kör med stormpaddeln.. 

Läs: 
-Sea Blades: Fashion or Function
-Björn Thomasson om grönlandspaddlar (7-9 cm breda)
-Bogdanoffs artikel Myten om långa kajaker


ALLTSÅ
Prova alla småpaddlar du ser, speciellt om du inte längre är både ung och stark. Prova gärna under något längre pass. Och mät om du har möjlighet. Små hastighetsskillnader är svåra att uppskatta. Att det förr i tiden kändes så bra att paddeln svarade stumt i vattnet gäller inte längre, i varje fall inte för mej. Inte alls bra - och med GPS:en ser jag att det inte heller är negativt för farten. Snarare en tendens i motsatt riktning.

Om du bestämmer dig för att slipa
Mät noggrant och märk ut med spritpenna, försök att behålla formen i stort, du ska bara smalna av mittsektionen proportionellt... Inte minska bladets längd.

Sliprondell på borrmaskinen, extra grovt slippapper. Andningsskydd. Var lätt på handen för slipskivan tar ned paddelbladet mycket snabbt. Spänn fast borrmaskinen i snickarbänken, inte paddelskaftet, särskilt kolfiberskaft är mycket ömtåliga för kompression.

Om man bara smalnar av bladet och inte slipar i närheten av fästet, tror jag inte att man påverkar styrka/hållbarhet. 
(Allt gäller glasfiberpaddel. Inga erfarenheter av att modifiera kolfiberpaddel, men det borde fungera. Enligt rykten har Ankarvik själv ´godkänt´ försiktig nerslipning av VKV-paddlar). Se upp om du tror att det ligger distansmaterial i paddelbladet, då är det katastrof att slipa.

Du kan såga itu skaftet på en Lendalpaddel för att korta eller ändra vinkel.
Det finns skarvhylsor att köpa på t ex Svima. Om du fortsättningsvis behåller paddeln delad, limmar du bara fast hylsan på ena sidan och tejpar ihop skarven med silvertejp. 
Lägg in flytmaterial  i skaftet (skär ut någorlunda runda stavar från någon gammal cellplastförpackning). Pressa in eller /bättre/ fäst med några limpunkter (svårt att inte kladda lim nära skarven, vilket vore ödesdigert - passningen i skarvhylsan måste vara med stor precision).

Använder du inte lim är det svårt att få cellplasten att stanna kvar om paddeln ligger delad på akterdäcket...

Om du inte lägger in flytmaterial i skaftet, måste du tejpa ytterst noggrant med silvertejp av bästa kvalité från färghandeln (t ex Duck-tape eller Tesa-tape) , annars kommer det in vatten i skaftet. Eller limma ihop permanent.

Förstärk ev rören nära skarven med ett par varv glasfiberväv+epoxi (eller härdplast, härdlack). Jag tror inte det behövs, men Lendal har på en del av sina sina egna lösningar en lätt förstärkning... 

(Även detta gäller glasfiberpaddel)

När du provar olika vinklar, kan det vara bra att ha tape av ´gaffa-typ´ med lim som inte hugger, så du kan lossa och justera. Jag har också försökt med kard- borreband, men det blev ganska sladdrigt. Och givetvis inte tätt. Inge bra alls.