Om paddlar
av Karin Mentzing.

Att välja ut en passande paddel åt sig, är ingen lätt uppgift i den uppsjö av modeller och material som finns på marknaden. Inte ens för den som har paddlat några år är det alldeles självklart vad som passar en bäst, än mindre för förstagångsköparen. Att paddeln känns rätt, anses av många som t.o.m. viktigare än att själva kajaken gör det. Kajaken kan man ju trots allt möblera om litegrann.

Det är också viktigt att man har en paddel som passar till den kajak man har samt till den sortens paddling man mest ägnar sig åt.

Kort paddel c:a 210 - 220 cm skall Du välja om Du har en hög paddelstil - händerna nästan i axelhöjd - och för paddelbladen nära kajakens sidor. Har Du hög paddelstil och väljer en för lång paddel, så måste Du lyfta armarna högt över axelhöjd för att kunna sätta paddelbladet i vattnet.

En kort paddel med paddelföringen nära kajaken förutsätter en ganska smal kajak. Paddlar Du normalt en smal kajak med kort paddel och tar med dig paddeln ned i t.ex. en bred tvåmanskajak, så kommer Du antingen att slå paddelbladen i kajaksidorna eller tvingas föra armarna långt ut åt sidorna, vilket inte är särskilt bra för din paddelteknik.

Kort paddel brukar i allmänhet medföra ganska stora paddelblad, som ger ett bättre grepp i vattnet. Köper Du en paddel med kol- eller glasfiberblad, så är det bättre att välja rejält stora blad. Märker Du så småningom att Du vill ha mindre blad, så är det bara att ta fram sandpappret. Plastbladen kan man däremot inte göra ingrepp på. Träblad kan gå bra att slipa ner, men en del träblad är limmade i olika träslag med ett hårdare trä längst ut runt kanten.

Med en kort paddel accelererar och manövrerar Du snabbt och kraftfullt - hävarmen är kort. Hur kort paddel Du skall ha beror på hur högt upp dina axlar hamnar i förhållande till vattenytan när Du sitter i din kajak. Prova med fullastad kajak, för det är bättre att paddeln blir en aning för kort när kajaken är tom, än tvärt om.

Lång paddel c:a 235 - 260 cm väljer Du om Du har en låg paddelstil - händerna alldeles ovanför kajakens däck - och för paddelbladen långt ut från kajakens sidor.

Med lång paddel tar Du ganska korta paddeltag, med paddeln i 90 graders vinkel till kajaken. Om Du tar långa paddeltag, kommer kajaken att svänga och slingra sig fram. Särskilt om Du har en kortkölad, lättmanövrerad kajak utan roder. Med korta tag blir frekvensen i paddlingen hög, ungefär som att cykla på en hög växel; benen går som "trumpinnar", men framfarten är inte särskilt kraftödande.

Väljer Du en lång paddel, så bör bladen vara ganska smala för att Du ska orka paddla. Med smala blad och låg paddelföring kan Du ha bladen ovinklade, vilket är skonsammare för framförallt handlederna.

Ett vanligt argument för att använda en lång paddel, är att man får en låg profil - blir mindre exponerad för vinden. Man brukar framhålla att eskimåerna använde långa paddlar av detta skäl.

Mindre vindkänslighet var kanske ett av skälen till att eskimåerna ville hålla en låg profil, men det handlade också mycket om att kunna paddla tyst och osynlig. Har Du nån gång försökt att smyga dig på en säl, så vet Du att sälen i allmänhet vet att Du är där, långt innan Du har upptäckt den. Eskimåernas paddlar var i allmänhet inte särskilt långa heller, för deras kajaker hade oftast betydligt lägre däck än våra moderna friluftskajaker. Så för att uppnå samma effekt - en låg profil - behöver våra paddlar vara betydligt längre än eskimåernas.

Det finns ett antal smalbladiga paddlar på marknaden, men en variant är att snickra ihop sin egen paddel av trä. Du kan snickra många paddlar för priset av en köpepaddel!

En lång paddel är skonsam för kroppen om Du tycker om att sitta länge och paddla. Paddlingen blir också torrare med en lång paddel och Du får en längre utriggare och därför ett bättre stöd för balansen.

Medellång paddel c:a 220 - 235 cm. Många paddlare väljer att gå nån sorts gyllene medelväg och på så vis få lite av allt: c:a 224 - 230 cm lång paddel med halvstora blad. Jag har beskrivit ytterligheterna och Du kan utifrån detta känna dig fram, till vad som passar dig bäst.

Wingpaddel har länge använts av tävlingspaddlare, men börjar nu även dyka upp bland långfärdspaddlare.

Med en wingpaddel kommer Du snabbt fram när Du lärt dig tekniken, men tekniken skiljer sig en hel del från den med en traditionell paddel. Om Du väljer att använda wingpaddel, så rekommenderar jag att Du vänder dig till erfarna tävlingspaddlare och får råd om teknik. En wingpaddel skall vara kort och Du behöver ha en ganska smal kajak.

Lågt stöd fungerar bra med wingpaddel, men alla andra manövertekniker, eskimåsväng o.s.v. är mycket svårt att utföra. Du får experimentera dig fram och träna mycket.

Utförande, material o.s.v. är ofta en kostnadsfråga.
När det gäller material, så finns det för- och nackdelar med allt. Det handlar om vikt, slit- och slagtålighet, stumhet/spänst i blad och skaft, kalla och varma skaft o.s.v.

Jag brukar dock alltid rekommendera att man köper åtminstone sin första paddel med delbart skaft. Så småningom börjar man kanske att paddla på egen hand och behöver då en reservpaddel. Vid det laget kanske man också vill prova en annan modell av paddel eller byta till ett lättare material. Då är det himla bra att kunna ta isär sin gamla paddel och förvisa den till akterdäcket.

Största problemet med delbara paddlar är ihopsättningsmekaniken. Den vanligast förekommande är en knapp som ploppar upp ur ett hål på den andra paddeldelen. Förr eller senare brukar hålet nötas upp med följd att paddeln börjar glappa.

Det finns dock flera paddeltillverkare som erbjuder ett alternativ med hylsa som dras upp över skarven och skruvas ihop så att skaftdelarna kläms ihop. Denna ihopsättningsanordning medför också möjlighet till steglös vinkling av paddelbladen. Du kan då prova dig fram till en vinkling som känns behaglig för handleden och till hur hög paddelstil Du har. Ju högre paddelstil Du har, desto mer behöver bladen vara vinklade för att de skall hamna rätt vid isättning.

Rakt skaft är fortfarande det vanligaste och det brukar vara lite tjockare för högerhanden. Dock finns en annan modell som kallas "crankshaft" och blir alltmer populär. "Krokarna" på skaftet gör att handlederna vickas mindre i sidled än med ett rakt skaft och många finner att dom får ett vilsammare grepp om paddeln med dessa krokar. Är man van vid ett rakt skaft, så tar det dock en stund att vänja om sig. Och vise versa.

Det är svårt att få prova olika paddlar, för uthyrarna brukar - av naturliga skäl - bara hålla med de billigaste och mest hållbara modellerna. Dom skall tåla att hanteras av många människor och i bland ganska ovarsamt, tyvärr. Passa på när Du är ute med paddelkompisarna. Ser Du någon som har en paddelmodell Du inte provat, så fråga om ni kan byta en stund.

Lycka till!

 

line.gif (50 bytes)

Copyright ©  L Bergman