Du behöver inte skaffa dyr och kompakt lättviktsutrusning f.o.m. dag ett. En kajak rymmer cirka två fjällryggsäckar både vad gäller vikt och skrymme. Börja med den ´utrustning´  du har i garderoben och på vinden, det får plats om du bara är lite restriktiv när du packar. De första turerna går i måttlig fart, och då spelar inte heller vikten någon roll (det kan förstås var lite tungt att hantera en fullpackad kajak på land, men det får du hjälp med). Med tiden får du andra krav och vill ha bättre och lättare grejer.
Jim Danielsson brukar säga att man inte ska packa med något som inte har minst två användningsområden. På bilden ser du det vanligaste sättet att använda resevpaddel och bogserlina.

Utrustning och prylar

Inga sommarpaddlingar, speciellt inte nybörjarpaddlingar, sker under extrema förhållanden. Låna, hyr, plocka ihop grejer från garderob och vindskontor. Köp ingenting förrän du provat på ett par gånger, möjligtvis med undantag av ett/två syntet- eller ylleunderställ.

Och tänk på vad en gammal friluftsräv har sagt "Nybörjaren kompenserar bristande erfarenhet med utrustning, den erfarne kompenserar bristande utrustning med erfarenhet"

På våra utbildningar och nybörjarturer ska vi försöka förmedla våra erfarenheter till dig.

Kajak. Att välja kajak är ett speciellt kapitel. Vi har ägnat det stor uppmärksamhet under ett eget avsnitt här på Utrustningssidorna, och där kommer diskussionen aldrig att ta slut. Men viktigast: köp inte innan du provat (hyrt/lånat) många olika och paddlat dessa med packning. Alla rekommendationer vi gör här är till nybörjare som ska få en bekymmersfri start. Experten kan ha andra förutsättningar och preferenser och göra helt andra val.

Tält: Inte speciellt kritiskt, givetvis bör det vara relativt litet och lättpackat. Den som paddlar mycket brukar skaffa ett tunnel- eller kupoltält av ganska hög kvalité. Ett ´midsommartält´ duger i nödfall och brukar hålla flera turer innan fladdret i blåsten vidgar sömmarna så att takdroppet blir besvärande.

Sovsäck: Gärna vintersäck i skärgården även på sommaren. De som kommer med tågluffarsäckar brukar frysa. Har du bara en tunn sovsäck så tag med dig en tunn filt eller sov i ylleunderställ. Huvudet svarar för en förskräckande stor del av värmeförlusten, varför det inte är fel att sova i en tunn yllemössa om det är kallt. Yllesockor.

Kläder. Ganska vanliga friluftskläder. Men tänk på att det fordras lite vana innan man kan hålla sig ordentligt torr när man paddlar. Bomullströjor torkar långsamt, kanske inte alls om det är fuktigt i luften. Det är således mindre lämpligt med svampplockarkläder, fjällkläder är utmärkta, syntetunderställ bra. Med åren har jag mer och mer gått över till ylleunderställ.

Årets paddelmode visas av Järfällasektionen, Svenska Stenarna, 19 aug 1995:
Collection l´ete passé
( På förekommen anledning påpekas att vi har inte ekiperat oss på Ragnsells )

Mat. Vikten har ingen betydelse när man paddlar, tag med den mat (och dryck!) som du tycker om och som är lättlagad under fältmässiga förhållanden (även när det blåser och regnar, vilket förekommer). Det är också svalt i packskotten, så man kan basera kosthållet på färskvaror. Sådan där mat som man rör ut med vatten ser man inte ofta hos paddlare, med undantag av de utmärkta soppor som kan inhandlas i närmsta kvartersbutik. Det är också trevligt att uppsöka butikerna i skärgården och överlevande fiskarbönder som säljer rökt fisk mm. Packa lunchmaten och nödvändiga husgeråd lättillgängligt i båten.

Paddlare lämnar inga spår i naturen och är lite lata också. Välj om möjligt mat, förpackningar mm som som inte genererar för mycket skräp (som du måste släpa hem) och som inte stökar till disk i onödan.

Studera WEB-maestros favoritrecept på Pesto alla Genovese, hembakad pasta med basilika/vitlökssås. Färsk pasta kokas i bara 2-3 min (i havsvatten med lite extra salt - om inte algblomningen härjar). Pastan kavlar du ut hemma på fredagskvällen (natten) när packningen är klar och du står och undrar över vad som är bortglömt. En förträfflig mat i skärgården.

Skicka gärna in Ditt tips på praktisk, näringsriktig och delikat färdkost.
Recept med kinesiska risnudlar - 100,0% stärkelse 0,0% nyttigheter - mottages ej, även om de kanske har en plats i nödprovianten eller som bantningsmedel enligt kolhydratmetoden.

Prylar. Man kan ha med sig packning som till volym och vikt motsvarar två rejäla fjällryggsäckar (med reservation för att i skärgården får vikt och utrymme reserveras för en vattendunk också). För en "expedition" är detta utmärkt. För en helgtur i skärgården innebär det att man har marginal att packa lite slarvigt och att man inte måste handla dyra lättviktsprylar. Men tag ändå inte med alltför mycket bra-att-ha-grejer, man ska helst orka hantera en packad kajak på land också. Om det är din första tur, är det en god idé att provpacka en gång i lugn och ro eller att vara på startplatsen i mycket god tid.

Den våta ytan... 
Paddlingsmotståndet består av motstånd i luft (vind) och motstånd i vatten (friktionsmotstånd och vågbildningsmotstånd). 

Vindmotståndet kan man inte göra mycket åt, annat än att konstatera att det är tungt att paddla i motvind.  Möjligen kan man skaffa sig en teknik som underlättar vid extra svår motvind - korta snabba paddeltag (kanske med en paddel med långa smala blad som inte doppas ner helt i vattnet). Då stannar kajaken inte upp mellan paddeltagen, vilket spar mycket kraft. Annars är det inte mycket att göra åt eländet. I motvindspaddling gör det ingenting om kajaken är tungt lastad - ibland kan det vara en fördel.
Är man lite kunnig i praktisk ´skärgårdsmeteorologi´ och lägger upp paddlingen lite smart, kan man faktiskt ofta välja väg så man slipper den värsta motvinden. 

Paddling i nybörjartempo sker låga farter - 4-5 km/tim. Alla orkar hålla den hastigheten, men ökar man blir det snabbt tyngre. Redan vid 6 km/t är det dubbelt så tungt, men alla bör klara det också med bara lite ordning på tekniken. Därefter blir det väldigt mycket tyngre - vattenmotståndet ökar exponentiellt, och det är framför allt vågbildningsmotståndet som drar iväg. 
I låga hastigheter dominerar friktionsmotståndet, 80% vid 4-5 km/t mot 20% för vågbildningsmotståndet. Vid 6 Km/t är förhållandet 50/50, och ska du regelbundet och länge paddla fortare än 7-8 km/tim, måste du välja en "snabb kajak", som är byggd för att i viss mån hålla koll på vågbildningsmotståndet i högre fart. (Å andra sidan går sådana kajaker tyngre i lägre farter, och sjöegenskaperna i allmänget blir tveksamma. Men de är kanske 1-2 km snabbare...). 

Som nybörjare ska du inte bekymra dig om vågbildningsmotstånd etc, det är ännu inte intressant att paddla i de hastigheterna. 

Och nu kommer jag till själva poängen i detta avsnitt: Packningen och friktionsmotståndet.
Cirka 20 kg extra packning gör att kajaken sjunker ner ca 1 cm ytterligare och den våta ytan och därmed friktionsmotståndet ökar drygt 5%. Förmodligen ökar även vågbildningsmotståndet en aning. Men detta märker man inte i praktiken (som jämförelse kan nämnas att en nedfälld skädda eller roder torde motsvara minst dubbelt så stor friktionsökning...).
Var således inte rädd för att packa med det du hittar i garderoberna och som kan vara bra att ha. Det blir inte märkbart tyngre att paddla och du får en bättre stabilitet. Var dock medveten om att kajaken blir tung att hantera på land. Med tiden när du ökar hastigheterna väsentligt, kommer du att vilja packa lättare. Vill du då leka i surfvågor kan det t o m bli intressant att få kajaken så lätt att accelerationsegenskaperna förbättras. Men du har en lång resa dit....