Knivar och verktyg för friluftsliv
   
-  och för köket

Tillbaka till
En perfekt egg...


KJ Eriksson 561, blad i kolstål. Härdas till HRC 59-60.
Frosts 920 PBK, blad i laminerat stål. Härdas till HRC 61.
(Blad i ´rostfritt´ brukar härdas till HRC 57-58)

Slöjdknivar
ska ha litet blad och fylligt handtag så att kontaktytan mellan hand och kniv blir stor (jämför det fylliga kolven på en tävlingspistol eller det fylliga handtaget på en proffsig skruvmejsel). Då kan man applicera stor kraft med bibehållen precision och kontroll över arbetet. Skalpellens smala och platta skaft eller urmakeriskruvmejseln spinkiga design duger således inte i snickarboden eller på bilverksta´n.

Det är inte helt lätt att på en vanlig ´friluftskniv´ bygga in hyggliga snidningsegenskaper. För att tälja en smörkniv av en enpinne när man ligger inblåst, duger väl det mesta. Men har du större ambitioner är det bättre att handla en särskild slöjdkniv (Mora eller Frost) för en 50-lapp i stället för att kompromissa sönder ´Friluftskniven´. 

Välj gärna en i kolstål eller laminatstål, så är det en aning lättare att bibehålla eggen. Kom ihåg: inga dubbeleggar på slöjdknivar, primäreggen ska dras upp minst 5-6 mm på bladet och eggvinkeln ska normalt ligga på runt 22-23º , kanske 20º för mjuka träslag och över 25º för hårda träslag. 

(En dubbelegg på en slöjdkniv gör att kniven ´styr från´, och det blir dåligt bett och dålig precision. På en vanlig friluftskniv accepterar men detta för att få en mycket hållbarare egg, på slöjdkniven gör man det inte. Man sitter ju med brynet så nära till hands...
Samma gäller faktiskt också riktigt stora knivar - huggknivar - som vrider sig i handen om de har dubbelegg och slås in snett i trävirket. Alltså ska även dessa ha helt flatslipad egg utan mer än än möjligen en ytterst liten antydan till avrundning längst ut. För att få en stark och tunn egg gör man helst även dessa mycket stora knivar i kolstål - således inte bara en kostnadsfråga. Till skillnad från slöjdkniven, är det inte helt nödvändigt att ett huggverktyg har busvass egg, bara det har rätt eggtyp - tunn med rak slipning. Detta gäller även yxor. Endast klyvyxor har markerat konvex egg.
Huggsablar är slöjdknivens motsats. Ska inte ha alltför vass egg, eftersom en eventuell bristning i en /tunn/ egg utgör en brottanvisning. Huggsablar ska framför allt kunna "krossa". Chockverkan är viktig, djup inträngning är inte önskvärd (kan fastna). För att den inte ska vrida sig i handen ska den helst också ha stor ´massa´ långt från vridningscentrum, detta åstadkommes genom att bladet görs mycket brett (se Warthog) och/eller böjt som på ´ghurka-knivar´ eller machetes, extremformen är "yxa", ett tungt knivblad på tvären...  Men nu har vi hamnat långt ifrån träslöjd även om man ibland undrar vad som döljer sig under soldaternas hjälmar)

Du ska vid skärpning slipa ner hela primäreggen  - som ju var uppdragen minst 5 mm -  och vara noga med att eggvinkeln inte ökar. Alltså en sorts ´uttunning´ av en ganska stor bladyta vid varje skärpning. Detta tär på krafterna och tålamodet, särskilt som du måste vara noggrann så du inte bygger någon ny primäregg längst ut....

Avsluta genom att polera på ett riktigt finkornigt bryne eller ännu hellre på den strigel jag har beskrivit, så får du en maximalt vass och hållbar egg som kan tryckas fram genom materialet med minsta friktion.

När du striglar, ska du ha ett lätt tryck för maximal skärpa. Lägger du på ett hårdare tryck (eller höjer knivbladet en aning i slutet av dragen) kommer eggen att bli svagt avrundad. För en rakkniv är det katastrof, för en slöjdkniv kan det vara bra med denna mikro-rundning, som avsevärt förbättrar hållbarheten utan att minska skärpan så mycket... Men det får aldrig bli en så stor rundning att man kan jämföra den med en ´dubbelegg´ (som ju gör att eggen ´styr från´ i skäret, kanske t.o.m. slinter även om den i och för sig är "vass").

Så här smala rundningar kan du inte se med blotta ögat, men du kan hålla kniven så du får en ljusreflex, ´ljuslinje´, längs den blankpolerade  eggen och sakta vrida bladet och få en uppfattning om rundningen. Ljuslinjen ska plötsligt försvinna i ett visst läge, vrid tillbaka och den kommer igen... Fortsätt att vrida en aning och den ska ligga kvar. Vrid mer och den ska plötsligt flytta sig mycket.
Träna!

Se Frosts respektive KJ Eriksson 


line.gif (50 bytes)

Copyright ©  L Bergman