|
Typer - jakt

1 - blad som representera den klassiska svenska jakt- och skogskniven.
125 mm långt blad, ganska smalt. Svagt uppböjd
spets förlänger
eggen, ger (på gott och ont) en mycket vass
spets och gör att kniven
kan användas som spiskrok då man lyfter
kaffepannan av elden.
2 - modern amerikansk jaktkniv. Sänkt spets ("droppoint") är
praktisk
vid buköppning, en konkavt slipad egg ger mycket
goda skäregen-
skaper. Den här skär som en stor kniv, trots
att bladet bara är 10 cm
och således bara 2 cm längre än den
"lilla" Böker-kniven (nr4).
(Buck Vanguard)
3 - flåknivar måste ha så här kraftigt ´buk´. Men buken ger en lång
egg
som skär bra även i andra sammanhang, hackar bra,
brer räkost...
Utmärkt all-round kniv.
Bladlängd 10 cm (Spyderco ´Bill Moran´)
4 - jaktknivar används ofta upp-och-ned (för buköppning), varför
man
vinklar skaftet en aning i förhållande till
bladet. Är det inte mer än
så här, är det fortfarande en bra all
roundkniv. Bladlängd 8 cm.
Tendensen går mot allt mindre och nättare
jaktknivar. Den här lär
ska duga för att öppna och ta ur allt som är mindre än
älg, och
skulle i nödfall även klara en sådan. (För
själva styckningsmomentet
används numera alltid slaktknivar i vanligt
´köksknivsutförande´, med
långa tunna, lite extra krökta blad för att
få ut långa rena skär)
5 - blad till ´svensk modern jaktkniv´ (Frost Lapplander, något
modifierat).
Det nakna knivämnet är faktiskt en skaplig
friluftskniv. Blad + en
hemsydd läderslida i präktigt randläder är under
8 mm tjockt, och
således mycket lätt, komfortabelt och smidigt att bära i
bältet.
Även om knivämnet i sig är utformat som ett
halkskydd, är det ingen
bra kniv att rensa fisk med i blåst och kyla,
men för alla andra lätta
och medeltunga uppgifter är det en bra
kniv.
Bladlängd ca 8 cm.

Moderna jaktknivar som inte är för extrema i formen är bra som allround friluftsknivar. Storleken 8-10 cm på bladet är
också helt lagom. Detta kommer att bli din favoritkniv och den kan i
princip hålla livet ut. Så det kanske inte gör någonting om du lägger
på ett par hundralappar extra för att få exakt det du vill ha.
Undvik knivar med nedåtriktade blad (eller skaft). Dessa blev populära
på 70-talet och är tänkta att fungera optimalt vid buköppning då man
håller kniven med eggen uppåt, kanske också inspirerade av militärknivar
som av mycket gammal tradition ska kunna användas
som stickvapen...
(Numera har riktiga militärer lätta - och tillräckligt robusta -
moraknivar.)´Negativ´ blad/skaftvinkel på icke-militära knivar verkar vara helt
okänd i historien. Först när civila bruksknivar blivit leksaker har det
blivit trendigt. Denna eländiga trend startades av en herre vid namn
Loveless och drog som en präriebrand över världen och pyr fortfarande.
Ska man säga något positivt så är det att man kan lätt göra vackra
slidor.
Aningen ´negativ´ vinkel gör inte så mycket, t ex 4-an på bilden ovan, men det
vore faktiskt bättre om vinkeln gick åt andra hållet. Se t ex Russell/Grohmann-kniven
som beskrivs på annan plats på dessa sidor. Denne ´nykonstruerades´ på
50-talet i Kanada, bl a för att vara en bra jaktkniv.
Du kan välja bland tusentals modeller moderna korta bredbladiga
jaktknivar som huvudsakligen skiljer sig år kosmetiskt. Om du inte
väljer någon extrem modell kan det bli en mycket bra friluftskniv.
Paddlaren som inte är
viktkänslig, kan komplettera med till exempel en Frost756TBK (som är
för lång för att bäras i bältet) i matlådan för att få en
bättre kniv för matberedning, fiskrensning, som brödkniv och som
spiskrok till kaffepannan.
Den skarpsinnige läsaren inser här att en 756 i matlådan och en
Victorinox i byxfickan kanske är en ännu bättre kombination för
många. Men som jag skrev på någon av inledningssidorna: man börjar med
att välja kniv för det viktigaste användningsområdet och kompletterar
därefter. .. Anser du det viktigt med en riktigt bra slidkniv i
bältet är det troligen en jaktkniv du börjar med vare sig du är
jägare eller friluftsmänniska i största allmänhet.

I Bayern tyckte man på
-50-talet att det här var en vacker
jaktkniv. Kanske var den redan då avsedd för väggen.

Copyright © L
Bergman
|