Vad ska vi uppnå?

Detta är den enklaste formen, en kniv med ´enkel-egg´, t ex den svenska morakniven (typ: ´slöjdkniv´). Primäreggen är här uppdragen över hela slipfasen, ca 5 mm. Eggvinkel drygt 20º.
        
Många knivar har redan från början en dubbelegg  (och den typiska ´slöjdkniven´ när den väl fått sin första underhållsskärpning) med en smal primäregg längst ut. Bredden på primäreggen kan variera från någon tiondels millimeter på ett tunt fällnivsblad till en eller ett par millimeter på ett tjockt blad med flack vinkel i sekundäreggen. 
       

Efter en tids användning rundas den yttre delen av primäreggen - någon tiondels mm - och kniven förlorar det mesta av sin skärpa. 
       


Med ett normal/finkorningt bryne tar man då bort så pass mycket metall att den ursprungliga vinkeln på primäreggen återställs. Bryn alltid lika mycket på båda sidorna så att eggen hålls symetrisk. 


Det rör sig om små metallmängder. Observera att en korrekt bryningen i sig bara verkar  på sidorna av den yttersta eggen och således inte kortar av eggen ytterligare - utöver vad förslitningen redan ställt till med. Men för varje gång man bryner en sliten egg och återställer vinkeln på brynfasen, kryper man en aning längre upp på sekundäreggen och pimäreggen blir således en aning bredare. Och knivbladet blir en aning tjockare vid övergången mellan primäregg och sekundäregg.

Det blir allt svårare att tålmodigt återställa de ursprungliga vinklarna eftersom det blir allt större godsmängder som ska brynas bort. Och ibland vinglar man till lite onödigt mycket med brynet. Till sist har man en primäregg med alltför trubbig vinkel.... Och gör man en heroisk insats med brynet för att återställa den korrekta vinkeln på primäreggen, så sitter man ändå där med ett lite väl tjockt knivblad:
   

Det är då dags för en ny grundslipning:
            
(Gäller det en slöjdkniv, kanske man inte gör en dubbelegg, utan avslutar grundslipningen med att bryna/polera upp enligt exemplet överst på sidan. Ömtålig egg, men överlägset vass!)


Om man har en kniv med ganska liten vinkel på sekundäreggen (mindre eller lika med 20º) och en smal (smal!) primäregg på 30-40º, kanske i vissa fall ända upp till 50º och som man underhåller väl, har man en vass kniv som inte behöver ny grundslipning förrän efter mycket lång tid av hårt bruk.

Det bästa är om knivämnet i sig är ganska tunt ut mot eggen (under 1 mm tjocklek på ett avstånd av  7-8 mm från yttersta eggen). Då kan primäreggen hållas bara någon/några tiondels millimeter smal och sekundäreggen en (max två)  millimeter. Du kan då underhålla sekundäreggen med ett vanligt bryne (kornighet: normal/fin), och primäreggen med några extra lätta avslutande drag med något ökad vinkel. Eller ännu hellre: ´polera´ fram primäreggen med ett ultrafint bryne eller strigel. 
Har du denna typ av egg klarar du mycket underhåll med ett litet dubbelsidigt keramiskt bryne med en "fin" och en "ultrafin" sida.

Ett så tunt blad skär bra även om primäreggen har ganska stor vinkel. Men naturligtvis, det är inte mycket att bryta och bända med....

Copyright ©  L Bergman