Bryning 2 - Hur gör man?

Du har alltså beslutat att åtgärda din slöa kniv genom att bryna. 
Någon riktig skarp skillnad mellan begreppen slipning, bryning och polering finns inte, det rör sig naturligtvis om gradskillnader. Men låt oss tala om slipning då lite större godsmängder ska avverkas med grova redskap och om bryning då bara lite gods tas bort på den yttersta eggen med hjälp av finkornigare redskap. 
Man kan även tänka sig att lägga till polering, som skulle kunna vara det allra sista momentet då man inte på något sätt omformar eggen, bara fixar till ytan. Normalt räcker det med några avslutande lätta drag med det finkorniga brynet... 

Från föregående sidor har du fått en uppfattning om vad du vill uppnå. Nu kommer vi till hur det ska gå till.

Bryne
Du bör satsa på ett dubbelsidigt bryne med en ´fin´ (eller ´ultrafin´) och en ´normal´ sida. De vanliga dubbelsidiga kiselkarbidbrynena som finns i varje varuhus för ca 20 kr är inte så tokiga, hyfsad storlek (ca 15 cm) och bra avverkningsförmåga men slits snabbt. Plaska på ordentligt med vatten och eventuellt ett par droppar diskmedel när du arbetar. 

Är du skridskoåkare har du antagligen ett bra bryne som är 20-25 cm långt, vilket är en dröm att jobba med jämfört med 10-cm-brynen. 

Vill man ha ett bryne som det är någorlunda realistiskt att ha med i fickan eller ryggsäcken satsar man kanske på ett drygt 10-12 cm långt och ett par cm brett keramiskt bryne, ganska tunt och lätt (i läderfodral). Kan med fördel användas helt torrt (tvättas med diskmedel ibland). Helst dubbelsidigt, annars med grovlek ´normal´.

I ´tilläggskursen´ tittar vi på fler varianter. 


Gör det bekvämt för dig (det är VIKTIGT)
Du får aldrig precision i arbetet om du är jäktad eller har en obekväm arbetsställning. Vänta gärna med kvällsölen till efter bryningen.
Du måste ha bra belysning, för när man kollar hur slipning/bryning framskrider tittar man mest efter ljusblänk längs efter den yttersta delen av primäreggen.

Ett stort bryne lägger du på diskbänken med en fuktad wetextrasa under så ligger det still. Då kan du också plaska på bra med vatten (tänk på att ett bryne också är ruskigt bra på att repa upp plåten i bänken....). Se till att brynet ligger stadigt och utan tendens att tippa eller vippa det minsta.

Vill du tunna ned sekundäreggen, börja på den grövre sidan på brynet, tryck ganska hårt mot brynet. Det spelar ingen roll på vilket sätt du för kniven - i cirklar eller mot eggen eller från eggen etc - men vinkeln måste hela tiden vara den rätta. HELA tiden. 

OBS: för att det ska kunna bli tydliga bilder är vinklarna ibland återgivna på ett överdrivet sätt. 
I praktiskt arbete får du INTE luta kniven så mycket som på bilden ovan, vilket skulle ge en eggvinkel på över 60º... (Möjligen kan man göra ett allra sista polerdrag med ett superfint bryne med en sådan lutning. Men ingen egg, inte ens en primäregg ska få så kraftig vinkel. Inte ens på en yxa)

 Nedan ser du en mer korrekt återgivning:

     
En del beskriver bryningen som att man ska försöka skära tunna skivor ur stenen....

Arbeta lugn och systematiskt. Försök hålla exakt samma vinkel hela tiden. Låt kniven röra sig över stora ytor på stenen så går det fortare och du får bättre kontroll över rörelsen. Vänd knivbladet då och då så eggen hålls symetrisk. Var noga med att eggen ligger an mot brynets hela bredd och inte bara mot kanterna, för då kan den fina egg du bryner fram brytas....  Man ska bryna tills man märker tendens till ´råegg´ längs hela eggen. Råegg uppstår då eggen allra längst ut blivit så tunn att den böjer sig upp från brynet. Råeggen är visserligen bara någon tiondels mm, men känns tydligt når man drar fingertopparna ner mot eggen. Man kan också se råeggen blänka om man granskar kniven i medljusbelysning. 
När det bildas råegg är det lönlöst att fortsätta, man sliter bara på bladet i onödan.

Gå nu över till de finkorniga sidan. Råeggen bryns bort med lätt hand. Fortsätt att bryna på samma sätt men nu med lite lättare tryck. Ska du ha en mycket vass kniv ska du fortsätta att hålla exakt samma flacka vinkel som tidigare. Fortsätt med allt lättare tryck. Vänd bladet då och då....
Du kan höja bladet en mycket liten liten aning på sluttampen för att få den sista tiondels millimetern av brynfasen i en något större eggvinkel vilket ger en betydligt starkare egg - men du förlorar en aning skärpa. Du har skapat en ny primäregg.

Förutsatt att du börjat med en mycket flack vinkel kan du eventuellt tillåta dig  vingla en liten aning men ALDRIG mer än att knivbladet (centrumlinjen ) får större vinkel än 15-20 grader. Om du på detta sätt "slarvar under kontrollerade" former uppnår du ungefär samma effekt som när du i stycket ovan höjer bladet en aning mot slutet...

När du jobbar med den grova sidan av brynet får du INTE vingla. Det är förbjudet.

Ska du bara putsa upp primäreggen, börjar du direkt med den  fina sidan av på brynet.

Sammanfattning av underhållsbryning:
Du ska återställa en primäreggens vinkel. Exakt hur det går till spelar inte så stor roll, du får utveckla din egen metodik där svårigheten är att hålla kontroll på vilken vinkel du arbetar med, d v s du får aldrig överskrida lämplig max.vinkel.


Kommentar om hårt härdade blad:
För att skärpa hårt härdade blad, måste du titta i fördjupningssidorna. 
I korthet kan dock anmärkas att ovanstående regler gäller, men man måste ha en mycket smal (ett par tiondels millimeter)  avslutande primäregg på minst ca 40º total eggvinkel. 
Gör man eggvinkeln snävare blir eggen spröd. Gör man den korrekt får man en vass egg med ganska bra skäregenskaper och som som kan hålla oerhört länge trots oerhörd misshandel. 
Du kan faktiskt gå ända upp till drygt 50º för att få en extremt stark egg, men då måste du ha råkoll på att det inte blir ens den lättaste smekning med brynet i större vinkel. Jobbar du med sådana eggar måste du nog ha slipstöd, jiggar eller annan ställning för att slipa exakt. Och som sagt, nån bra slöjdkniv blir det inte.